Det är nu sista dagen i Melbourne. Klockan är åtta på morgonen och Kristina skypar med Emil. Jag är kvar i sängen och är egentligen rätt trött från igår men har samma rastlösa känsla jag haft de senaste veckorna. Vill inte åka hem har blivit ett jäkla mantra vi här nere har upprepat gång på gång på gång den senaste tiden. Särskilt jag som åker från stan först av alla. I natt.
Den senaste veckan med Kristina sprang förbi som alla andra veckor gjort. Har försökt att visa henne det fina med Melbourne och har nog lyckats till en viss del. Men man måste nog vara här en längre tid för att få helhetsbilden. Fredag, lördag och söndag i Melbourne. Måndag och tisdag Great Ocean Road.
Idag, onsdag, ska jag städa packa fixa nu på morgonen. Sedan laga middag hemma hos Erik för de 10 personer jag kommer sakna mest. Allt är lyckligt och ledsamt på samma gång och nej; jag vill verkligen inte åka härifrån. Flyger till Sydney tillsammans med Kristina, Erik och Martina klockan 6 på morgonen, antagligen skippar vi sömnen helt i natt.
xoxo
Ja, det blir mycket känslosamt och starka känslor det här sista dygnet med att börja ta farväl(för den här gången?)av en så fin tid med både skola och vänner som du haft nu. Jag är glad att du trivts så bra och mycket stolt över att ha en dotter som hade modet att ta initiativet att åka och få uppleva så mycket.
SvaraRaderaÖnskar er nu i alla fall fina dagar i Sydney....
Många kramar till er båda!
Pa.